Jag

Jag

Mitt liv på latin

Ad nocendum potentes sumus Vi har kraften att skada Canis timidus vehementius latrat quam mordet En rädd hund skäller värre än den bits Cave canem! Varning för hunden! Dum spiro, spero Medan jag andas, hoppas jag Mea culpa, mea culpa, mea maxima culpa Min skuld, min skuld, min stora skuld Mors ultima linea rerum est Döden är alltings yttersta gräns Nemo ante mortem beatus Ingen bör kallas lycklig före sin död Omnis una manet nox Samma natt väntar oss alla Omnia mea mecum porto Allt mitt bär jag med mig Pulvis et umbra sumus Vi är stoft och skugga Quid me nutruit me destruit Det som föder mig, fördärvar mig Serva me, servabo te Rädda mig och jag kommer att rädda dig Spemque metumque inter dubii Sväva mellan hopp och fruktan Aliquando et insanire iucundum est Ibland är det skönt att få vara galen Esse non videre Att vara utan att synas Memento mori Kom ihåg att du ska dö

Sunday, February 4, 2007

Vaken...


Jaha, ska man börja vakna mitt i natten nu igen...? Har varit vaken sen tre och som vanligt haft världens råångest. Vakna nätter är ondskan själv. Om jag klarat mig utan att skära mig? Nej... Men det hade jag inte förväntat mig heller. Kanske är det det som är problemet; att det blir en självuppfyllande profetia. Att jag är så van vid att skära mig om jag är vaken på nätterna att det bara blir så utan att jag egentligen tänker på det? Och inga färdigheter har jag använt heller. Jag brukar inte kunna göra det när jag är trött. Dessutom är jag ganska less på färdigheter just nu. Kan inte riktigt se hur att beskriva en köksbänk, en tavla eller ett skrivbord ska hjälpa mig... Eller andas; det går inte att andas normalt när man har ångest. Hyperventilation here I come! Nej jag tror nog att jag får gå ner till den dygnet-runt-öppna 7Eleven och köpa en kaffe. Men det är ju så jäkla jobbigt att gå på de där satans kryckorna. Och så blir det tämligen svårt att bära en kaffe när man går på kryckor... Hmmm, måste komma på en lösning här...

No comments: