Jag

Jag

Mitt liv på latin

Ad nocendum potentes sumus Vi har kraften att skada Canis timidus vehementius latrat quam mordet En rädd hund skäller värre än den bits Cave canem! Varning för hunden! Dum spiro, spero Medan jag andas, hoppas jag Mea culpa, mea culpa, mea maxima culpa Min skuld, min skuld, min stora skuld Mors ultima linea rerum est Döden är alltings yttersta gräns Nemo ante mortem beatus Ingen bör kallas lycklig före sin död Omnis una manet nox Samma natt väntar oss alla Omnia mea mecum porto Allt mitt bär jag med mig Pulvis et umbra sumus Vi är stoft och skugga Quid me nutruit me destruit Det som föder mig, fördärvar mig Serva me, servabo te Rädda mig och jag kommer att rädda dig Spemque metumque inter dubii Sväva mellan hopp och fruktan Aliquando et insanire iucundum est Ibland är det skönt att få vara galen Esse non videre Att vara utan att synas Memento mori Kom ihåg att du ska dö

Saturday, February 24, 2007

GD-statyer + psykbryt

Har inte sovit något vidare inatt (läs tidigare post), vilket har lett till att dagen varit lite upp-och ner. Jag har varit trött och ledsen och nere. Var på hundöarna med C och Ludde. Det fick mig iaf på lite bättre humör. Att se Keyla springa i full galopp, sträckandes på sina långa ben och med min vante som en trofé i munnen är lycka. Både för henne och för mig. Gud, vad jag älskar den hunden. Utan henne hade jag med största sannolikhet inte varit vid liv idag. Klyscha jag vet, men sanning.

Det finns en kvinna som gör fantastiska skulpturer av Grand Danois (http://www.danesculptor.com/). Både i naturlig storlek och i mindre format. De är så detaljrika och vackra. Hade jag en trädgård skulle jag absolut vilja ha en stor. Men om det är någon som känner för att muntra upp mig så passar en liten bra i min lägenhet *ler* Min favorit är "Bella and the Bug". Men alla är underbart fina!

Varför visas det en massa julfilmer på teve idag? I bakgrunden just nu går "Titta vem som snackar nu" och där är det jul och ikväll visas "Love Actually" som utspelar sig dagarna innan jul. Den senare ska jag iaf försöka att se...

---------------------------------------------------------------------------

Ovanstående skrev jag i lördags. Det blev ingen "Love Actually". Istället fick jag någon gång under kvällen ett rejält psykbryt. Ett psykbryt som innefattade knivar, blod, alkohol, mediciner, ångest, rädsla, självmordstankar, självhat. Och underbara, underbara N. Jag ringde henne och bad om hjälp. Hon släppte allt och kom hem till mig. Jag var ganska borta vid det laget, både fysiskt och psykiskt. Hon la om mina sår, såg till att jag kom ur mina blodiga kläder och följde med mig in till psykakuten. Där har jag varit fram till idag. Det har varit två dagar med ett LPT ständigt hängande över mig, nerdrogad, oro för Keyla, känslor av misslyckande och besvikelse, värre galningar än jag själv... Men jag fick iaf sova ut och behinnorna fick vila lite. Nu är jag hemma igen med min lilla pluttgumma. Och jag känner mig faktiskt ganska nöjd med situationen. Hade det inte varit för N hade jag aldrig klarat mig igenom helgen och då hade jag kanske för alltid förlorat Keyla. N I adore you. You are, truly, my hero.

No comments: